fredag 9 januari 2015

Bangan. Morfar. Kokostant.

Vi kände igen korsningen, vägen in till nattmarknaden i Hua Hin. Längst upp på gatan står hon. Kokosplätt-tanten! Troligtvis den godaste grejen i Thailand, nån form av kokospudding som heter "Lookin" eller nåt liknande, SÅ JÄVLA GOTT! Egentligen åkte vi till nattmarknaden enbart för hennes skull, resten var bonus.

"Lookin" Kokosplättanten, OMG!
Glöm inte att Like:a på Fejan!
Nightmarket kaooozz

Transport till Bangan och där mötte världens bästa morfar upp. Bangan är sig likt, kaos, myller och kaos och....kaos




Goodbye Thailand, 2 månader har gått så sjukt fort. Vi kan inte fatta att vi snart ska hem till vintern!
So wierd,,

-Joline, vem är på tröjan?
-Bob Maaaaley!,,





tisdag 6 januari 2015

Räkfrossa

Paneng med massor av räkor.
Jätteräkor i "special sauce".
Tom Yum Goong med jätteräkor.

måndag 5 januari 2015

Goodbye Tao

Dagens Thailand chill (när en rysning går genom kroppen. Det sker minst en gång om dan här) kommer när jag sitter i baren och väntar på maten. Det är bara thailändare i restaurangen. En yngre man med vad som måste vara hans farmor eller mormor som äter middag tillsammans, bara de två. De thailändska småbarnsföräldrarna  som precis ätit klart. Thai musik. Inga falanger som skriker och sjunger högt på fyllan. Inga klubbar med dånande bas som granne.

Så skönt med lugnet.
Vi är i Chumpon.

Under sista lunchen på Tao innan vi åkte hit så börjar Joline titta nyfiket på Mr Jacks Buddha halsband. Hon tar på det och undrar vad det är för något. Jack går iväg och hämtar något och ger det till Joline och förklarar att amuletten han gett henne är gjord av hans farbror som är munk och att den är välsignad för "good luck".
Jag har svårt att hålla tårarna borta. Det är så fint, för de har varit lite ovänner nästan och inte förstått varann förrän nu i det här ögonblicket.
Vi går till en tatuerare som gör ett halsband av det, varken han eller Jack vill ha något för det. Jack bjöd till och med på lunchen den här dan. Det knyter sig i magen. 
Vilka fantastiska människor.

-"See you in another four years"

<3






onsdag 31 december 2014

Elliot The Rockstar!


Elliots extra mamma

Elliot är en stor tjock Buddha.
Thailändarna nyper honom i låren och säger "Da Eeejj!" (Titt ut!) och vill bära honom hela tiden. Först var han lite rädd. Nu tycker han det är mysigt.

Någon som vi träffade i början på resan sa att det ger tur att ta i ett ljust barn (som gärna har lite extra hull också) Kanske är det så. Hur som helst avgudar thailändarna Elliot.

På ett hotell myntade en av receptionisterna ett fint smeknamn till honom:
Marshmallow!
-Marshmallow! You stay here!
-Mommy and daddy come back later!
-MARSHMALLOOOW!! EEEE!!!

Happy New Year från TAOOO!! <3

"Vår" Servitör - Skruden 2 och Skruden
mmmmMMMMM!
Marshmallow!!!

Sairee in all of its glory
Vackraste!
Sairee Cottage folks
Mr Jack fånar sig

söndag 28 december 2014

Pappa och mammas jul


Jack visar oss runt hörnet på restaurangen, förbi klungan av folk som väntar, till bordet vi reserverat tidigare. Det ligger längst ut mot entrén på verandan så vi kan ställa vagnarna precis utanför där vi sitter. Det är fullsmockat med gäster. Vi sätter oss vid de låga borden och undrar om det är möjligt. Ska vi få en hel middag för oss själva, på julafton!
Planeringen började imorse med rutiner som skulle göra middagen möjlig. 
Frukost, bad i pool, sova middag, lunch, mer bad och lek, tidig middag för E&J (Carbonara), sängrutin tidigt och transport ner i varsin vagn. Promenad längs strandpromenaden. 

Pizza, hamburgare, öl och moijito. Vi hinner dessutom med en banana fritte. Den gudomliga frozen daguirin som beställdes i slutet stod dock kvar i 2 dagar utanför vårt rum. Men det var ändå tidernas julmiddag. Tack E&J för att ni sov igenom den <3

Julmiddag

Julaftonseftermiddag

I väntan på Kalle

lördag 20 december 2014

Fullt pådrag

...när mamma vaxar benen.

För övrigt har vi varit på massage hos dessa duktiga damer. Joline låg lugnt bredvid, i en timme (!), och studerade massagegrepp.

Joline ropade förtjust: -oooh!
varje gång de drog bort en ny remsa med hår.

fredag 19 december 2014

Anledning sjuttioelva att älska Thailand


Jag blundar och tar in allting med som min fru säger - mindfulness.

Thaimusiken dånar och flöjterna skriker ut monotona slingor i en vansinnig mix av Techno eller nån konstig Drum&Bass i ett enda långt flöde som aldrig slutar. Aloe Vera/mint lukten sprider sig. Kommentatorn ger instruktioner på Thai. Neonljusen. Tobakrök. Mörkret utanför. Den thailändska mobben skriker "OOOJJ!" "OOOOOOJJJ!" för varje träff medan musiken dånar. Falangerna dricker Chang. En gräshoppa sätter sig på min fot. Basen dunkar genom min kropp.
Love Thailand!

torsdag 18 december 2014

Jack Sparrow

Vi träffade Jack Sparrow första gången för 6 år sen. Han drack alldeles för mycket o träffade sin familj, som bor i suratthani, en gång per år. 
Nu när vi kom fram var vi oroliga för att han inte skulle vara kvar, supit ner sig eller inte känna igen oss. 
Väl framme ser jag honom korsa strandpromenaden utanför restaurangen. Han tittar åt mitt håll och spricker upp i ett leende och vinkar. Det är samma gamla Jack visar det sig, skämtar o skojar med barnen och oss. Börjar dagen med Whisky (only whisky, no water, no coke) och har familjen på fastlandet. De har renoverat restaurangen som öppnar samma dag vi anländer. Godast mat, bäst service och bästa Jack Sparrow.


Taxikillen som kör oss jobbar 2 år i sträck på ön, varje dag. Han har sin familj i Burma och träffar dem i en månad - vartannat år. Han har precis fått en bebis han aldrig träffat.
De flesta som jobbar här verkar dela hans och jacks öde och vi känner oss rätt bortskämda när vi sen blir servade av dem medan vi är tillsammans med våra barn och varandra.



Mr Jack

Joline spontan hittade en kompis

Not walking!

onsdag 17 december 2014

En Mojito to go please!

Chinaski?

Jag möter vår kypare, från den alltid fullproppade restaurangen, när jag är på väg ner för att hämta vår take away. Han har förstått var vi bor och är redan på väg upp med maten till vårt rum. klockan är exakt åtta, den tid vi sa att vi ville ha maten. Vi använder oss alltid av denna herre när vi äter på sairee cottage. Jag ger honom pengar och en minut senare kommer han springande med växel. Inget snobberi från någon part, bara ett samförstånd.
Dessutom när man köper en öl i affären frågar de alltid om den ska öppnas, ifall man vill ha den på vägen, vilket de flesta vill. Och till take awey:en går det utmärkt att ta upp drinken/ölen på rummet. 
En "Mojito to go please" 

Senare frågar Hannah mig, min älskade, om jag känner mig som "Ernst" Hemingway när jag skriver. 
-ÖÖ, ja typ, svarar jag..

lördag 13 december 2014

Flickan som kunde prata med fåglar

Varje dag sitter en thailändsk man och pratar med fåglarna där vi bor; "Hello", "Sawadee Kah", "Good Moooorning"
Ibland svarar de, "Sawadee Kaaaa", "Mooorning", "Heelooo".
Joline älskar att prata med fåglarna, hon kan stå i en evighet och ropa "gååd mååååning", "sawaaawadi kha". Men oftast pratar de när vi går därifrån eller när någon passerar. "I looove uu".